MENY
Det är 9 år sedan jag tog studenten och mitt liv som jag trodde att det skulle vara?!
Både ja och nej, jag trodde att jag skulle ha kommit längre i vad som gäller jobbfrågan och boende. Men jag har en fantastiskt förhållande med en partner som jag älskar, jag har djur, vänner, massor med hobbys.
Gällande jobb så trodde jag inte att jag skulle sitta här i min ålder och inte vara fast anställd. Jag valde att totalt byta karriär för snart tre år sedan och jag kan säga att det inte är lätt. Jag har hunnit med en utbildning och jobbade på samma arbetsplats i 1,5 år. Och jag hade bestämt mig att jag skulle testa på flera saker men men det gick ju som det gick.
Och eftersoma att jag idag inte har något jobb så ska jag tydligen vara tacksom om jag får något och jag ska vara beredd på att ta allt ALLT! Vilket jag absolut inte känner för, jag vet vad jag vill jobba med och söker som en galning inom dom områderna samt skaffade mig en utbildning som skulle hjälpa mig på rätt håll. Men idag sitter jag här och ska vara beredd att flytta ifrån min sambo för ett sommarjobb, eller gå med på vilka vilkor som helst.
NEJ!!! Det är inte schysst och så ska det INTE vara!!
Detta är som ni fattar otroligt frustrerande och oftast känns det som om jag är helt ensam i denna sits! Men jag tycker att jag är värd mer än en lön som är under all krititk och avtal, jag är värd mer än att jag ska behöva lämna min sambo under några månder och någon som är värd mer är MIN SAMBO!
Jag är 28 år och har arbetat hårt i mer år än någon annan i min ålder (som jag känner) jag har jobbat med allt möjligt, dåliga avtal, usla arbetstider. Jag har till och med jobbat mig sjuk. Och idag är jag inte värd något alls!
Och för att det här inte ska bli världens deppigaste inlägg så till alla ni nya studenter -Så här kommer det inte blir för er! Njut av eran tid nu och när ni börjar jobba våga ha en röst så kommer det att gå mycket bättre än för mig!! Och ni är värda den rösten!
Frida
0